Förberedelse
Förbered dig innan intervjun och se till att du är överens med den intervjuade om förutsättningarna.
Skriv namn, titel och orsak till intervjun överst på ditt papper. Det är tryggt och bra när hjärnsläppet kommer. Påminn dig själv om varför du gör intervjun och vad du vill ha ut av den.
Att komma överens med intervjupersonen om vad som gäller är viktigt, ha därför gott om tid innan du spelar in eller direktsänder intervjun. Gärna en halvtimme eller mer. Detta är också viktigt för att skapa en trygg miljö, både för den som kanske aldrig blivit intervjuad tidigare och för den som är van och medietränad. Trygghet och tydlighet ger dig en fantastiskt mycket bättre intervju. Är ni inte överens om spelreglerna blir det lätt att man talar förbi varandra. Utgår du från det ni kom överens om innan måste den intervjuade spela med.
Ibland är det förberedande samtalet mycket bättre än själva intervjun. Se till att både du och den intervjuade har mer tid än för att bara svara på några frågor.
Spela in även ”försnacket” – där hittar du guldkorn oftare än du tror.
Oftast är de vi intervjuar mycket angelägna om att få berätta sin historia, göra lite reklam för bandets nästa spelning, bjuda in till loppis, eller vad det nu kan vara, men om du nu skulle sitta i en tajt situation med någon, håll dig lugn. Är du aggressiv och påstridig i en intervju får du inte den information du vill ha. Att tvinga fram svar är etiskt tveksamt. Och framför allt: det fungerar inte.
Ett sätt att få fram den information du vill ha är att låta den intervjuade backa i tiden. Journalistiskt berättande börjar ofta med slutet, medan det normala sättet att berätta en historia är kronologiskt: “det var en gång”. Människor blir öppnare och villigare att medge saker om de får reda ut bakgrunden först.
Din uppgift är att ge den intervjuade en möjlighet att svara så bra som möjligt och ni är ofta i studion, som är din hemmaarena. Här är det det som du säger som gäller. Till exempel att våga be personen komma närmare mikrofonen om det behövs.
Förrådsfrågor (återkommer till detta i slutet) är bra att ha! Du vet inte när under intervjun du kommer att behöva dem, därför bör de finnas redo hela tiden. Fäst några stycken på klisterlappar i blocket.
Låt bli att följa upp sidospår, fastna inte i att be den intervjuade om specifika fakta som datum eller antal. Anteckna under samtalets gång och ta upp det i slutet om det behövs, alternativt presentera ”kalla fakta” (siffror och statistik) i inledningen eller avslutningen till intervjun.
Var påläst, men försök inte överglänsa den du intervjuar. Låt bli fackspråk och alla förkortningar – det är exkluderande. Ditt jobb är att informera lyssnaren, inte att tala med ord som ingen utomstående förstår.
Låt bli laddade ord och att påstå saker
Innehåller frågan ett starkt värdeladdat ord, kan det tvinga intervjupersonen att kommentera ordet istället för att svara på frågan. Så blir det till exempel ofta med anklagande frågor som ”Varför ljög du?” eller ”Varför är du så bitter?”.
Ett påstående är inte heller något som kräver ett svar av motparten. I er intervjuöverenskommelse ingår ju att den intervjuade måste säga något när du slutar tala. Men han behöver inte ge ett svar om han inte får en direkt fråga … eller hur?
Öppna och slutna frågor
Berättelserna gör intryck. Det är dem man minns, så ställ alldagliga, neutrala frågor som ger utrymme för berättelsen. Fråga därför ”Hur reagerade du?” istället för ”Blev du upprörd?”. Öppna frågor ger bättre och mer citatvänliga svar. Öppna frågor börjar till exempel med hur, vad eller varför.
Undvik slutna frågor, det vill säga frågor som kan besvaras med ett ja eller nej. Vitsen med en intervju är att motparten ska säga saker, inte du. Den intervjuade initierar ingenting utan får bara bekräfta eller förneka.
Enkla frågor
Håll frågorna enkla och undvik dubbelfrågor.
Ställ en fråga i taget. Ställer du flera frågor på samma gång får du i regel bara svar på den sista av dem, om inte någon annan av dem är lättare att svara på. Undvik dubbelfrågor och behåll kontrollen över intervjun genom att ställa en fråga i taget. Många vill vara till lags och svara så utförligt man kan, ge dem chansen!
Fokuserade frågor
Öppna frågor är bra, men kan behöva preciseras. Fråga om en konkret tidpunkt, händelse eller sakfråga. ”Vem är du?” är en på tok för bred fråga som sällan ger något vettigt svar. ”Vad heter du?”, eller ”Vad tänkte du när du kom hem och såg att …?” är enklare att svara på.
Våga vara tyst
Ofta avbryter vi för tidigt när en fråga följs av tystnad. Våga vänta ut svaret och ge intervjupersonen tid att tänka efter. Antingen får du ett klokt och genomtänkt svar, eller så tycker intervjupersonen att det är ruskigt obekvämt och avslöjar kanske mer än vad hen tänkt … hur som helst så vinner du och intervjun på detta.
Blir det för mycket tystnader kan du alltid redigera bort det … om det inte går direkt, förstås.
Den röda tråden
Håll fast vid huvudfrågan.
Vad är syftet med intervjun? Vad är huvudfrågan? Lyssna noga och ge inte upp förrän du fått svar på den. Med medietränade makthavare som lärt sig slingrandets konst, kan detta ibland vara enda sättet att få svar.
Var envis som en (trevlig) gammal get och kräv svar på dina frågor.
Andra perspektiv
Hur svarar du en lågavlönad, ensamstående mamma som undrar varför hon ska betala mera i skatt när du lovade tvärtom före valet? Om nu någon skulle undra varför ni ger cheferna miljonbonus fastän företaget går med förlust, vad skulle ni svara då? Markera att frågan ställs å andras vägnar – och av någon som intervjupersonen måste visa respekt för.
Om du istället intervjuar en tonåring, fråga inte varför den personen dricker alkohol. Formulera om frågan till en mer neutral och allmän: ”Varför, tror du, att ungdomar dricker alkohol?” Med en sådan frågeformulering blir det lättare att ställa känsliga och kritiska frågor.
Lyssna aktivt
Träna dig i att bli en bättre lyssnare, så kommer du bli en bättre intervjuare. En god lyssnare använder pauser och ögonkontakt för att visa sitt intresse av att höra mer. En god lyssnare lägger mer koncentration på vad intervjupersonen säger än på hur nästa fråga ska formuleras. En god lyssnare tonar ner sig själv och gör den andra till huvudperson. En god lyssnare försöker förstå.
Våga fråga när du inte fattar, för då gör förmodligen inte lyssnarna det heller.
Mhmm …
Hur irriterande är det inte när man hör ständigt instämmande hummande, smackande från läppar, små onödiga ljud av klickande pennor, trummande av fingrar mot bordsskivan, bakgrundsljud och andra avledande och onödiga tillskott i din intervju. Tänk på vad du gör, det hörs!
Talteknik
Tiden att vara salvelsefull är över! Det måste inte lysa igenom att det här minsann är kristen radio, eller en partipolitisk sändning.
Självklart har du läst igenom texten flera gånger, kollat upp svåra ord, att namn blir rätt uttalade och att du sitter på rätt avstånd från mikrofonen. Läs långsammare än du tror att du gör. Uttala orden i sin helhet, särskilt om det är en radiosändning.
Ge kroppen plats att andas. Luftpelaren måste få plats. Sitt rakt, inga ben i kors.
Det är bra att mentalt försöka placera sin röst på olika ställen i kroppen. Placerar man rösten i bröstet krävs det mer andning och det blir därför en varmare och mer omslutande klang. Och då låter det mer innerligt. I huvudet blir det mycket vassare. Du är mer poängterande och har en annan intensitet i rösten. Ur bäckenbottnen är man mer grundad och det låter som att man faktiskt menar vad man säger.
Testa. Det finns oanade möjligheter att låta och framställa dig själv i en ny och oanad dager!
Spela gärna in din textläsning på ett separat spår. Tryggt. Bra och professionellt. Vem njuter av att lyssna på en som kommer av sig?
Vilken typ av medium ska man läsa från? Läsplatta? Papper? Bok? Svar: Det som fungerar och som inte genererar svårborttagna oljud.
Den korta versionen
Ha koll på utrustningen, anledningen och den intervjuade. Var tydlig. Ha ögonkontakt. Anteckna. Ha roligt.
Starta alltid med att presentera intervjupersonen. Och sammanfatta och tacka alltid i slutet.
Förrådsfrågor för uppföljning och fördjupning:
- Vad hände? Ger action, aktivitet. Är alltid möjlig att starta med.
- Vad menar du? Varför?/Varför är det så?
- Vilka möjligheter/val finns?
- Hur skulle du beskriva den/det? Öppnar för “vad menar du?”-frågor.
- Vad är/var vändpunkten?
- Vad sa han/hon?
- Hur yttrade/visade det sig? Alldaglig fråga, låg laddning. Upplevs som ofarlig.
- Vad tänkte du just då? Ger närvaro, reflektion.
- Kan du ge ett exempel? Ger dig berättelser och precisering.
- Berätta mera! Varför? För att en god berättelse, en kort anekdot, en rolig knorr, gör att lyssnarna minns! Vi älskar alla en god historia!
- Gör en lista med dina egna bästa följdfrågor!
Och i bakhuvudet och på fusklappen står förstås de sex magiska orden:
- När? Var? Vem? Vad? Hur? Varför?
